Amatörkrönikören

Jag torkar bort svetten ur min panna samtidigt som jag sträcker mig efter min telefon, Jag låser upp den med ett lätt tryck med mitt ena finger och går in på min Spotify-lista. Jag byter låt och öppnar sedan appen där jag kan chatta med andra personer. Meddelande-symbolen visar rött, vilket innebär att jag har fått ett nytt meddelande. Något nyfiket öppnar jag meddelandet, för att sedan bli alldeles stilla med ett stort frågetecken över hela pannan. I vanliga fall brukar det stå någonting i stil med "Hej" eller "Tja". Men inte i detta meddelandet. Personen som precis har skrivit till mig, som både saknar bild och som utger sig för att vara en person på 23 år, har startat vår konversation med kommentaren "När du ler får du ett hål i din högra kind?". I tron om att det är ett "humoristiskt" försök att skoja lite med mig, som jag inte alls uppskattar särskilt mycket, väljer jag att svara kort och koncist med "Det kallas för smilgrop annars". Ett svar som skulle komma att övergå i en ytterst märklig konversation. 

Kort efter mitt svar ser jag åter igen att jag har fått ett meddelande. Eftersom att jag egentligen är i full färd med trötta ut min kropps muskler på gymmet, väntar jag några miuter med att svara, vilket i efterhand kanske var tur. Svaret jag har fått från denna okända människa lyder så som följer, "Grejen är dock att det saknas på vänster sida, du är inte fager direkt". Bollen är i rullning och min inre försvarsmekanism börjar sakta men säkert att vakna till liv. Vem är denna person? Vad vill hen mig egentligen? Ganska så snart börjar jag inse att jag precis har mött mitt allra första nättroll. 

Jag vet mycket väl att jag utseendemässigt kanske ligger i lä i jämförelse med vissa andra. Men är det någonting jag inte tål är det när främmande människor helt oprovocerat väljer att ge sig på oskyldiga människor på internet, helt anonymt. Att anonyma människor helt oprovocerat väljer att sprida hat till personer de inte känner eller vet någonting om. Att okända mäniskor tror sig ha rätten att kränka, hota och se ner på folk, bara för att de gömmer sig bakom en datorskärm eller en mobiltelefon. För det är hot om att "hen" ska söka upp mig och om att "hen" vill se mig upplösas till grått askstoft som vår märkliga konversation utmynnar till. 

Jag tackar mina föräldrar att jag blev född just 1993 och jag idag är 24 år. Jag har förmågan och viljan att stå upp för mig själv och inte ta emot allt för mycket skit från folk jag inte känner. Jag är tacksam över att jag kan ta till mig från starka förebilder som bekämpar näthat varje dag, som t.ex. Linnea Claeson. Tack vare hennes instagram-profil och hennes Sommarprat, vet jag att jag både kan och har rätten att säga ifrån utan att vara det minsta trevlig eller ursäktande. Men samtidigt blir jag orolig, eftersom att jag vet att där ute i vårt avlånga land, sitter det personer i allmänhet och ungdomar i synnerhet, som varje dag får te mot näthat. För näthatet finns där och det är vanligare än man tror. I "Friends nätrapport 2017" finns det siffror och resultat som gör mig förbannad. Förbannad över att de överhuvudtaget existerar. Förbannad över hur människor väljer att beté sig mot andra, i ett land som har så stora förutsättningar att föregå med gott exempel. I rapporten står det klart och tydligt, svart på vitt.

- Var tredje har blivit utsatt för nätkräkningar det senaste året.

- 18 % av tjejerna har blivit utsatta för sexuella trakasserier på nätet, motsvarande siffra bland killar är sex procent.

- Varannan ung, 54 %, har sett vuxna bete sig illa mot andra vuxna på nätet. Bland äldre barn, 16-åringarna, svarar hela 80 % att de sett vuxna bete sig illa online.

Bakom våra skärmar kan vi bli vem som helst. Bakom våra skärmar går allt så mycket fortare, att vi många gånger inte hinner tänka till tre gånger innan vi gör någonting. Bakom våra skärmar når vi inte samma eftertanke som om vi skulle skriva "Du borde fan gruppvåldtäktrövknullas" med snirkliga bokstäver på ett vanligt vykort. Det är dags för oss vuxna att ta ansvar! Det är dags för oss alla att gemensamt sätta ner foten och säga stopp! Det är dags för våra politker att ta saken på större allvar och se till att de som tryckt ner ungdomar till den milda grad, att de i värsta fall har valt att avsluta sina värdefulla liv alldeles för tidigt, får stå till svars för vad de har gjort! Det är dags att säga NEJ, STOPP och INTE OKEJ. Det är dags att beslagta mobiltelefoner från våra ungdomar som inte kan uppföra sig på nätet och rycka ur internetkablarna i våra hem. För gör inte vi någonting, vem ska då göra det? 

Jag tror på ett Sverige fritt från terrorism, rasism, nazism, homofobi och islamofobi. Jag tror på ett Sverige där alla lever i religionsfrihet, där alla har samma lika skyldigjeter och rättigheter och där feminismen har nått så långt det överallt inte spelar någon roll ifall du är en hon, hen eller han! Jag vet vad jag tror på. Frågan är, vad väljer du att tro på? 

Friends nätrapport 2017

https://friends.se/fakta-forskning/rapporter/natrapporten/