Amatörkrönikören

En gång för 75 år sedan, höll en kvinna en nyfött barn i sin famn. En nyfödd liten flicka som precis hade kommit till världen, och som i samma ögonblick togs emot av världen som dotter till Tage och Dagny. En flicka, som skulle vara barnbarn till Ida. En flicka, som på mitten av 60-talet skulle få en egen dotter vid namn Tina. En flicka, som så småningom, skulle växa upp till en stark kvinna och bli mormor till tre pojkar. En flicka, som idag inte bara är mormor, utan också farmors mor. En kvinna, som jag med stolhet får kalla mormor. 

Idag, den 28 mars 2017, är det förmodligen för många en helt vanlig tisdag. En sådan där vanlig tisdag när jobbet ska skötas, läxorna ska göras, barnen ska hämtas och maten ska lagas. Men inte för mig. För just idag fyller två av alla de personer, som betyder mycket för mig, år. Två personer, som jag villkorslöst älskar. Min ena brorson och min mormor. Min mormor, som föddes 28 mars 1942, mitt under ett brinnande andra världskrig. Och som dotter till Tage och Dagny Eriksson blev hon döpt till May-Brith Katarina Eriksson, och blev ett nytt tillskott i släkten. Släkten Eriksson som huserade i förorterna utanför Stockholms stad, där hon även idag bor kvar. Många barnbarn ser nog sin egen mormor som världens bästa mormor, och jag sticker inte ut från dem. Eller jo, på ett sätt kanske. Jag ser bara inte min mormor som världens bästa, utan jag vet att hon är det. Världens bästa mormor, som tillskillnad från min biologiska morfar, alltid har funnits vid min sida, både i vått och torrt. 

Första associationen de flesta gör när de hör ordet mormor, är nog till en äldre dam med vitt, fluffigt hår. Kläderna hon bär är antingen en blommig klänninng med knäppning framtill eller en plisserad kjol med tillhörande knytblus. Till detta bär hon även ett par rejäla glasögon och par fotriktiga skor med halkfri sula. "Standard-mormorn" luktar även rosentvål och föråldrad parfym och har för det mesta vattniga ögon, som får den beiga hörselapparaten i vardera öra att bli en smula diskret. "Standard-mormorn" lagar lungmos, grisfötter och gräddkokt savoykål. Hon stånkar korv, bakar bullar, manglar mamelucker och ger de vita örngotten krusiga band. Min mormor är ingen "standard-mormor". Min mormor har det bästa från två världar. Hon besitter egenskaper och ruvar på kunskaper från personer som är äldre än hon själv, samtidigt som hon är öppen för kvinnlig självständighet och modern teknik. 

Min mormor är en av de starkaste kvinnor jag känner. En mormor som efter både motorcykelolycka, skiljsmässa och giftstruma, gång på gång har rest sig upp på nytt. En mormor som envist både jobbat och studerat till mäklare på samma gång. Min mormor, som verksam mäklare i Stockholm, ändå haft tidför dotter och barnbarn, även fast det geografiska avståndet mellan oss inte alltid har varit till vår fördel. Och även fast hon har varit, och fortfarande är en stark kvinna, så har detta aldrig gått ut över lekfullheten och hennes barnasinne. Hon är mormorn som fortfarande gömmer påskäggen för sina barnbarn i trädgården på påskafton. Okej, både jag och min lillebror "tvingar" henne till det, men hon gör det utan det minsta motstånd. Hon är mormorn som av misstag serverar rödbetsvin till minderåriga barnbarn, i tron om att det är hemmagjord svartvinbärssaft. Hon är mormorn, som nervöst fått se på när barnbarnet prompt vill hjälpa till med strykningen, och bränner sig på tummen med strykjärnet. Barnbarnet, som för övrigt var jag.  

Så till dig mormor vill jag rikta ett tack. Ett tack som på långa vägar inte räcker till för att beskriva all den tacksamhet och kärlek jag känner till dig. Du är världens bästa mormor, och trots att du fyller år idag, ser du inte en dag äldre ut än 75. Skämt åt sido! Tack för att du finns och stöttar mig i vått och torrt! Tack för all den kärlek, glädje, värme och lycka du alltid skänker mig! Och förlåt för bilden. Jag vet att du inte tycker om att vara med på internet utan att man har bett dig om lov. Men vi behöver inte berätta för någon att det är du på bilden. 

Ett stort grattis på din födelsedag, och jag sänder dig en massa pussar, kramar och näsgnugg! Hipp hipp hurra!