Jag har världen i mina händer
"Nämen titta Madicken, det snöar! Då kommer Madicken fort ur sängen."
Ja, Astrid Lindgren var en av tidernas bästa sagotant, och är, enligt mig, fortfarande det även idag. Astrid hade den underbara förmågan att inte bara fånga sina läsare, utan också flytta dem tillbaka till tiden där hennes berättelser utspelar sig. Hon var som en liten sagotant som med sina böcker tog oss med i en tidmaskin. Långt ifrån koldioxidutsläpp, LCHF-dieter och mobiltelefoner. Till tider där livet var det värdefullaste man hade, och där barnasinnet aldrig tog slut. Annat ser det ut i den "fula verkligheten", som Mia Skäringer brukar säga.
Jag hade precis vaknat upp till en ny dag i min säng. I samma stund som jag öppnade ögonen, bjöd jag också in hela jävla världen till sovrummet. Eller bjöd in och bjöd in, den bara fanns där. Tätt intill mig under täcket. För det är hela världen jag bjuder in, när det första jag gör på morgonen, är att sträcka mig efter min mobiltelefon för att stänga av alarmet. Två nyhetsnotiser från Aftonbladet, tre nya Facebook-notiser, en ny snap-chat från en "nattugglekompis" och två sms, skickade 00.47, från en kompis som undrar om jag är vaken, fyller mobilens nyhetsflöde. Och allt detta kollar jag igenom, innan jag trött kastar benen över sängkanten.
När jag vaknar på morgonen finns inte världen där utanför. Praktiskt taget så har jag hela världen i mina händer, samlad i min android-telefon med sprucken skärm. Jag behöver inte ens besvära mig att kliva upp ur sängen och glutta lite på gardinen, för att se om det snöar. Jag behöver inte ens kravla mig ur sängen för att plocka upp morgontidningen från hallgolvet, för att få reda på lite nyheter. Jag behöver egentligen inte kliva ur sängen överhuvudtaget, för att uträtta bankärenden, hålla kontakten med folk, handla kläder eller för att får reda på vad som händer utanför sovrumsfönstret.
Hur hade Astrids sagor sett ut om de utspelat sig idag? Hade Elisabeth på Junibacken skrivt på sin Facebook: "Titta @Madicken, det snöar!", och sedan fått 47 likes? Hade Pippi Långstrump "taggat" Tommy och Annika i sin uppdatering på Instagram, med hashtag #slöarmeddebästa #sockerdrickafrånettträd ? Och hade Emil i Lönneberga skickat fula selfies från snickeboa på Snap-chat, till lillasyster Ida? Ärligt talat så vet jag inte, och jag vill nog faktiskt inte veta. Men vore det inte härligt ibland, att ha sin egna lilla Elisabeth som väcker en med ett rop av glädje, "Nämen titta, det snöar!" från sovrumsfönstret?
