#Tatunnelbanan
Med öppen mun stirrar jag på min telefon. Texten jag läser är så oerhört skrattretande, och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag funderar på om det jag läser är sant, eller om det bara är den typ av ironi, som ska få folk att förstå bättre. Tjejen som har skrivit blogginlägget jag läser, förstår inte varför alla på landsbygden måste åka bil och stora traktorer. De kan väl frakta alla sina saker precis så som alla andra gör, med hjälp av tunnelbanan, och tycker att de som håller med henne ska uppmana folk genom att använda #Tatunnelbanan. Och varför ska de behöva syssla med ved och diverse andra gammelmodiga saker, när de istället kan starta upp en reklamfirma som är bra mycket bättre för miljön? Med en suck läser jag klart allt. Sedan har jag en sådan stor lust att dunka mitt huvud x antal gånger i närmaste vägg.
Vad är det med folk i Sverige som inte förstår? Vad är det som får politiker och andra människor att tro, att Sverige klarar sig med bara storstäder? Min frustration är snart ett faktum, och någongång måste de som inte förstår vikten i att bevara landsbygdens varande och skönhet, öppna sina ögon och inse att utan landsbygden, inte bara stannar, utan dör hela Sverige. Jag är så oändligt trött på alla debatter om landsbygdens vara eller inte vara. Jag har tröttnat något så in i vassen på alla diskussioner om att bönderna bara gnäller och att de istället borde skaffa sig nya jobb! Öppna ögonen! Börja se! Börja lyssna! Nästan vart man än vänder sin blick, ser man satsningar på bostäder. Bostäder, som med nöd och näppe ska trängas i varje ledig liten lucka som finns på alla gator. Satsningar på bostäder som växer på höjden mer och mer för varje år, och som kostar miljontalskronor för skattebetalarna. Men varför ser vi inte samma satsningar ute på landsbygden? Var är alla de miljontalskronor, som likväl borde vara avsatta för landsbygdsutveckling, som de är för storstadsutvecklingen?
Jag menar inte att skogar ska huggas ner till kalhyggen, och att bostäder ska byggas vitt och brett på både åkrar och ängar. Men för att inte överbefolka våra städer, måste även satsningar ske utanför stadens gränser. Det räcker inte med att fiberföreningar bildas till både höger och vänster. Det måste hända mer saker än så! Det måste bli mer lönsamt för bönder att driva sina gårdar och företag. Det måste finnas bättre tillgång till både barnomsorg, skola, äldreomsorg och mataffärer. Vägarna måste bli bättre, och post och banker måste bli mer lättillgängliga. Naturligtvis får inte satsningarna innebär en fara för vår miljös hälsa. Men på något sätt sänds dubbla budskap, när man i ena stunden tycker att landbygdsbor ska ta bussen istället för bilen, för att i nästa andetag dra in en massa stopp på små stationer, för att det ska gå fortare att ta sig till stan. Det går inte så lätt för den som vill ta ett steg i rätt riktning och ställa bilen hemma, när bussen som stannar 5 km bort från hemmet, bara passerar två gånger om dagen, måndag till fredag.
Men så finns där alltid den spydiga och tråkiga kommentaren. "Om det nu är så hemskt, varför flyttar du inte?". Att bo, leva och verka på landet är ofta ett aktivt val, javisst. Men för att bevara ett öppet Sverige med öppen natur, krävs faktiskt både bönder och djur. Vi klarar oss inte med bara storstäder. Och inte heller med bara landsbygd. Vi behöver alla se de kunskaper vi kan dela med varandra och dra nytta av, och ett tunnelbanesystem ut på landet är inte lösningen. Att bygga länkar under jord som inte syns är inte ett steg i rätt riktning. Det vi behöver göra, är att riva alla de murar, som hindrar oss att både se och förstå.
